sjuk eländig ensam och vilsen, liten och trasig i en mörk värld.
Där ingen ser, där ingen förstår ens uppsåt.
Där man ensam står och skriker på att få någon bekräftelse på att man finns, på att man är något värd.
Jag skriker på dig.
Jag ser dig.
Varför ser du inte mig?
Jag finns, jag andas, jag är.
Se mig, jag är här, här för dig.
Jag finns även om jag inte finns i dig.
Ord vill jag dig säga, vill jag dig ge.
Men hur ska du förstå som inte ser mig, inte hör mig?
Jag är, jag finns och jag vill så se mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar